Kryobehandling av ärr / Frysning av ärr
Kryobehandling av ärr är ett kirurgiskt ingrepp där man använder låga temperaturer, vilket leder till att ärrvävnad avlägsnas och istället ersätts med ny frisk vävnad. Kryobehandling eller frysbehandling av ärr med flytande kväve används för att avlägsna keloider och hypertrofiska ärr på alla ställen, i alla åldersgrupper och för ärrförändringar i alla åldrar.
Kryobehandling av ärr: patienturval
Hypertrofiska ärr behandlas bättre med flytande kväve än keloider: de kräver kortare exponering (15-30 sekunder) och färre upprepade behandlingar (3-4 behandlingar med 3-4 veckors intervall är vanligtvis tillräckligt). Redan efter den första sessionen med kryobehandling av ett hypertrofiskt ärr märks en synlig förbättring. Hypertrofiska ärr minskar snabbt om kryobehandlingsprotokollet följs på rätt sätt. Keloider är mer motståndskraftiga mot frysbehandling med flytande kväve på grund av sin täthet, bredd och djup. Det är som regel inte möjligt att frysa en keloid till dess fulla bredd och djup på en gång (Fig.1 a-d). Därför kan det vara nödvändigt att upprepa frysningen med flytande kväve flera gånger för att få ett önskat resultat (Fig.2).
Fig.1. Upprepade gånger kryobehandling av ärr
а. Bröstkeloid innan behandling
b. Efter den första kryobehandlingnen
c. Efter den andra kryobehandlingnen
d. Efter den tredje kryobehandling
Fig.2. Bröstkeloid före och efter kryobehandling
Kryobehandling av ärr: verkningsmekanism
Mekanismen för vävnadsskada genom frysbehandling med flytande kväve beror på frysning (-196 grader C) av små kärl och celldöd som orsakas av intravaskulär och intracellulär bildning av iskristaller. Iskristaller som bildas i små blodkärl spränger deras väggar, precis som en glasvattenflaska som glömts i frysboxen. Samma sak händer med de celler som producerar ärrets bindväv. När blodkärlen fryser ihjäl upphör syretillförseln till ärrvävnaden och nekros (döende) uppstår.
Kryobehandling av ärr: vad händer under och efter ingreppet?
Under kryodestruktionen bildas en ”frost” på hudytan (Fig.3). Efter upptining uppstår ödem. Ödemets intensitet beror på området och djupet av vävnadsfrysningen. Några timmar senare uppträder en bubbla i området för kryodestruktion (Fig. 4). Innehållet i bubblan kan vara från halmgult till rött. Båda är normala! För att undvika infektion är det inte rekommenderas öppna blåsan. Inom 1 vecka torkar blåsans hölje in och blir till en skorpa (Fig. 5). Skorporna försvinner efter i genomsnitt 2-3 veckor.
Om hudblåsan öppnar sig spontant ska såret behandlas med en antibakteriell lösning en gång om dagen tills det torkar och en skorpa bildas. I detta stadium av hudreaktionen är det viktigt att hålla såret torrt för att undvika infektion. Din hudläkare kommer att ge dig nödvändiga råd och lokal medicinering.
Fig.3. Frost
Fig.4. Blåsan
Fig.5. Skorpan
Fig.6. Keloid i örat före och efter kryobehandling
